Hur skolor och kommuner minskar matsvinn
Sverige slänger nästan 35 måltider per person varje år. Det låter kanske långt borta, men det handlar om real mat som hamnar i soporna. Skolor och kommuner är nyckeln till förändring här äter miljontals barn varje dag. Hur skolor och kommuner kan minska matsvinn är inte bara en miljöfråga. Det handlar också om pengar och att visa barn hur man tar ansvar för saker som betyder något.
Mät matsvinnet för att förstå problemet
Du kan inte fixa något du inte mäter, eller hur? Börja enkelt väg maten som slängs dagligen eller veckovis. Generation Waste tillhandahåller verktyg som gör detta konkret och lätt att följa. När en skola i Stockholm började mäta sitt matsvinn upptäckte de att eleverna slängde nästan 15 procent av varje portion. Efter ett halvår hade de minskat svinnet med 40 procent bara genom att ha siffror framför sig (ganska imponerande, faktiskt). Data gör problemet synligt och möjliggör verklig förändring.
Engagera elever och personal aktivt
Elevernas val orsakar mest matsvinn inte överproduktion från köket, vilket många tror. Sätt upp skyltar i matsalen som visar hur mycket mat som slängs. Diskutera matsvinnet i klasserna och lyssna på vad ungarna säger. När elever förstår problemet blir de ambassadörer för förändring. En niondeklass på en skola i Göteborg tog på sig att minska svinnet som projekt resultatet blev 50 procent mindre matkastning. Både barn och vuxna tog ansvar när alla var medvetna om vad som hände.
Smarta menyval och portionsstorlekar
Skolköket kan anpassa portioner efter vad eleverna faktiskt äter istället för vad man tror de vill ha. En attraktiv meny med god mat som ungarna gillar ökar konsumtionen. En skola bytte från två fasta portionsstorlekar till tre små, normal och stor. Plötsligt åt fler elever upp sin mat. Utbildning av kökspersonalen spelar också roll när de förstår matsvinnsproblemet blir de kreativa med lösningar som faktiskt funkar.
Så stödjer kommunen arbetet framåt
Kommuner kan tillhandahålla resurser, utbildning och samordning mellan skolor. En koordinerad ansats multiplicerar effekten när en kommun jobbar tillsammans blir det större förändring än om varje skola kämpar för sig själv. Varje skola som minskar matsvinn bidrar till Sveriges mål om att halvera matsvinnet före 2030. Det är en verklig insats för klimatet och för att visa nästa generation hur vi löser problem tillsammans.
